Min blogg om allt och inget

Superråttan och ett något förvirrat sjukdomsresonemang

Jag gick ner i källaren för att städa lite i ännu ett av förråden där. Vår källare är 90 kvm, fördelat på 10 olika rum och en gång mellan alla dessa utrymmen. Det finns alltså många ställen för en liten varelse att gömma sig i, under eller mellan. Eftersom det är tydliga spår i råttgiftsklumpen, som visar att någon har gnagt i sig en hel del, så trodde jag att vår objudna gäst nu skulle ligga död någonstans. Det har inte luktat död råtta så lite tveksam var jag ändå. För några dagar sedan sa min syster att hon hörde krafsande där nere men jag försökte ignorera det och hoppades fortfarande att problemet var över. Därför blev jag besviken när jag, tidigare i morse, först hörde ett tydligt krafsande från ett av rummen och sedan såg en rörelse. Högst upp mot taket, på en hoprullad madrass, såg jag den. Den var till hälften dold bakom madrassen men jag såg att den rörde lite på sig. Jag hade ingen lust att röra madrassen för att få råttan att visa sig och det fanns det heller ingen anledning till. I stället suckade jag tungt och gick upp till min syster för att berätta om att vår superråtta fortfarande lever. Med råttgift i magen och utan matförråd. Möjligheten finns ju förstås, att den har samlat på sig ett förråd av hundmat någonstans där vi inte har tittat ännu. Kanske i något av de utrymmen den kan nå genom ett av alla de hål som går till något som kan vara ventilationstrummor eller liknande. Saneringsfirman sa att de skulle göra återbesök efter några veckor så de får väl hitta på något nytt.

Brun Råtta, Djur, Gnagare, Rat, Nager

 

 

Jag hade en tid hos min allmänläkare på vårdcentralen i går. Till henne går jag för att få sjukintyg eftersom mina leverläkare inte har koll på hela min sjukdomsbild. Den här gången skakade hon leende på huvudet och sa att ”visst är det trevligt att träffas men det är ingen mening med korta sjukskrivningar så nu sjukskriver jag dig ett år”. De ”korta” sjukskrivningsperioder hon pratade om har varit ett halvår i taget men allt beror ju på vad man jämför med. Vi hade inte så lång tid på oss men vi hann ändå beröra min optimism om framtiden och jag berättade att jag har vissa funderingar på om jag kanske behöver plockas ner på jorden och vara realistisk.

Alla mina planer och allt jag ser fram emot utgår från att jag ska må väldigt mycket bättre en tid efter transplantationen. Den senaste tiden har jag haft mer värk i övriga delar av kroppen än vanligt och det har fått mig att inse att det aldrig kommer att bli så bra som jag har föreställt mig. Värken i högerbenet kommer fortfarande att förhindra långa bilresor, min rumpa klarar inte av att sitta länge när jag inte längre får äta citodon, mina höfter och ländryggen kommer att sätta gränser för hur långt jag kan vandra, alla övriga kroppsdelar kommer att turas om att värka. Det som var mitt värsta problem, den odiagnostiserade värken i bröstryggen, som gjorde att jag inte orkade hålla mig upprätt utan stöd mer än ca en halvtimme, ger mig en del att tänka på.

Det var det enda jag hittade en lösning på. Jag upptäckte att jag kunde sätta en TNS-apparats fästplattor på varsin sida om den värkande delen och tack vare de elektriska impulserna vara nästan smärtfri. Den lösningen fungerade så att jag kunde gå långa promenader men var inget jag kunde använda hela tiden. Ändå gav den mig en otrolig frihet. Nu undrar jag om det kan vara så att min växande lever har påverkat den smärtan på ett positivt sätt. Jag vet att kroppens tyngdpunkt flyttas lite och att ryggrad och höfter kan påverkas. Jag har fortfarande ont i bröstryggen men jag får inte samma panikskapande supersmärta med illamående och fokuseringssvårigheter när jag går en halvtimmes promenad. Jag har inte använt TNS-apparaten på drygt två år eftersom jag inte går långa promenader nu men förut satt jag en lång stund och flämtade av smärta efter en halvtimme utan stöd och nu känner jag bara att det är besvärligt.

I mina tankar kan det gå åt två olika håll. Antingen går det tillbaka till som det var innan levern blev så stor och då kommer jag att ha väldiga smärtor i bröstryggen, eller så var det kanske levern som påverkade ryggen från början, när det började göra ont, och när den påverkan är borta kanske smärtan försvinner helt. Ingen har ju kunnat säga vad den beror på så det kanske inte är helt omöjligt. Det finns en tredje möjlig förklaring till att jag mår lite bättre i bröstryggen nu. Jag knaprar ju faktiskt starka smärttabletter och det är ju inte helt ologiskt att det är därför jag mår bättre. Men eftersom jag sällan tar smärtstillande på morgonen stämmer inte det riktigt. Det är ju då jag går min halvtimmes promenad.

Som ni märker är det ingen riktig ordning på mina tankar när det gäller min smärtproblematik och jag förväntar mig inte att ni ska orka hänga med i mina funderingar. Det jag ville förmedla var min insikt om att livet inte kommer att bli så perfekt som jag försökte intala mig. Jag kommer att orka mycket mer men jag kommer fortfarande att vara ganska begränsad p g a smärta och det måste jag erkänna för mig själv. Det ska inte hindra mig från att göra det jag har planerat men det kanske gör att jag planerar in lite tid för återhämtning och tar lite längre tid på mig under de kommande aktiviteterna. Jag måste även vara beredd på att skjuta upp vissa saker om kroppen säger ifrån. Men trots detta ser jag ändå framåt med glädje och längtan. Det är nog bra att vara realistisk men det ska inte hindra mig. Jag ska resa, både inom och utom landet, och jag ska vandra och se massor av vacker natur. Och tänk om det är så att all värk, som inte beror på fibromyalgin, plötsligt är borta efter operationen. Man kan ju i alla fall drömma.

6 svar

  1. Aj då, det tycks vara en råtta med minst nio liv som ni har fått in hos er. Gott om plats har den dessutom till sitt förfogande. Är saneringsfirman helt säker på att det är en råtta? Med tanke på att den har rört giftet så borde den vara död nu. Skönt i alla fall att återbesök är på gång.

    Alla problem löser så klart inte en transplantation men just besvären som din leversjukdom orsakar ska du förhoppningsvis slippa. Så blir det så klart en rehabiliteringstid innan du är ”fit for fight”. Men det måste ändå vara bättre med en positiv livssyn och att känna hopp än att se i svart. Den tror jag att du kommer att ha nytta av.

    Ha en bra torsdag!

    27 april, 2017 kl. 12:55 e m

    • Ja, mannen som var här var helt säker och upprepade det när jag frågade om han verkligen kunde se det. De lär sig nog att se skillnad på olika spår som lämnas. Jag intalar mig att den lilla stackaren är mycket räddare för oss än vi för den och jag är så blödig så egentligen vill jag inte döda den. Men jag vill inte ha den där nere heller.
      Jag tror som du och jag ska fortsätta se framåt och planera 🙂

      27 april, 2017 kl. 1:04 e m

  2. Jag tror nog du kommer att må bättre efter din operation. Visst kan det vara så att vissa smärtor blir kvar men på det stora hela tror jag ändå det blir mycket bättre. Jag tycker du gör rätt i att försöka se det från den positiva sidan!
    Och råttan ja… de är ena listiga rackare de där. Kanske den rent av haft en kompis som är den som satt i sig råttgiftet?

    27 april, 2017 kl. 7:26 e m

    • Jag tror som du, man mår bättre om man kan se och tro på ett bra utfall 🙂 Jag fortsätter att planera roliga saker.
      Tanken på att kanske mer än en råtta bor där nere har slagit mig men jag vill inte att det ska vara så. Att det inte luktar tar jag som ett tecken på att inget råttlik finns i källaren. Men lite konstigt är det om den fortsätter att leva trots att den har ätit råttgift.

      27 april, 2017 kl. 7:34 e m

      • Men råttan borde väl vilja flytta ut snart? De brukar väl inte hålla sig inomhus så här års? Men å andra sidan har hen ju skafferiet med hundmat så kanske det tycker det är riktigt behagligt där ett tag till 😉

        27 april, 2017 kl. 7:39 e m

      • Ja du, om jag visste hur råttor tänker så kanske jag kunde överlista den 😉 Om den har mer hundmat någonstans så hoppas jag att det förrådet tar slut snart. Då kanske den äter mer råttgift och äntligen dör.

        27 april, 2017 kl. 7:53 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s