Min blogg om allt och inget

Känner inte igen mig själv

Från att ha varit en soldyrkare, som älskade att vara ute i solen och mådde som bäst när värme och svaga vindar omslöt mig varvat med svalkande dopp i något vatten, skyr jag nu sol och värme. Jag orkar inte med dem och jag saknar att älska solen. September har hittills varit en helt underbar månad sett ur min förra synvinkel men nu suckar jag tungt varje vacker dag med sommarkänsla och längtar efter kyla och hög, klar luft. Jag avskyr att vara sån och jag känner mig som en bitter gnällkärring. Men jag försöker att vara glad för alla andras skull medan jag gömmer mig inomhus så mycket jag kan. Jag har nästan slutat ha dåligt samvete för att jag inte är ute mer i solen. Man får faktiskt vara inne om man mår bättre då. En liten stund satt jag ute i skuggan under äppelträdet tillsammans med min dotter och det var i alla fall lite skönt.

dsc_0988Det dumma är att det är inte någon sjukdom som gör mig så här sol- och värmekänslig. Det är mina abstinensbesvär för att min hjärna kräver mer droger. Men jag är envis och tänker att måhända har jag blivit beroende men så länge jag inte tar piller för att motverka abstinensbesvären utan bara för att jag har ont så missbrukar jag inte. Efter min kraftiga smärtperiod med mycket smärtstillande reagerar nu kroppen på att jag har minskat intaget till hälften så mycket. Men om min hjärna jäklas med mig så jäklas jag tillbaka och jag ger mig inte. Här blir det inga piller utan smärta som kräver dem.

Om jag har svårt för de varma dagarna så är det tvärtom med de svalare morgnarna. Jag njuter verkligen av morgonpromenaderna med vovvarna. Jag kan varken gå fort eller prata samtidigt som jag går eftersom luften inte räcker till men jag har vant mig vid att gå i en lagom takt och jag försöker att uppleva så mycket som möjligt under min ca 30 minuters promenad. När det är under 10 grader och lite dagg förändras naturen. Plötsligt ser man massor av daggfyllda spindelnät som gnistrar vackert i gräs och låga buskar. På håll ser det nästan ut som små dimmklumpar som ligger utspridda men tittar man närmare så ser man att det är tunna trådar som spunnits av någon varelse. Om solen når ner till något av näten så skimrar det extra vackert. Ingen gillar att gå på en stig och hela tiden behöva vifta bort spindeltrådar från ansiktet men att se dem så här är både vackert och lite magiskt.

dsc_0982dsc_0975 dsc_0980-1 dsc_0983 dsc_0984

Annonser

4 svar

  1. Då får du förlägga din utomhustid till morgnar och kvällar. Förhoppningsvis så återkommer känslan av att njuta av värme och sol. Har man gillat det innan så vet man vad man saknar!

    Ha en bra kväll!

    13 september, 2016 kl. 7:39 e m

    • Det får vara ännu en sak jag kan se fram emot. Om allt går som jag hoppas kommer jag att ha ett fantastiskt liv senare 🙂 Livet börjar på nytt.

      13 september, 2016 kl. 8:32 e m

  2. Ina

    Jag känner precis likadant och du får mig att fundera på om mina ökande värmebesvär också kan ha med medicinerna att göra. Vackra bilder!

    20 september, 2016 kl. 5:55 e m

    • Ja, du har ju skrivit om att du har abstinensbesvär så kanske dina upplevelser också beror på det. Fråga din doktor och hör om det finns alternativ i så fall.

      20 september, 2016 kl. 6:40 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s