Min blogg om allt och inget

Språknörderi…igen.

Om en kock i ett tv-program sätter fram ett antal maträtter och pratar om att det är mycket starka smaker, hur tolkar ni det då? Menar han att det är väldigt starka smaker eller många starka smaker?

När en programledare pratar om året som gått och säger att det har varit mycket hemska händelser, vad menar han då? Har det varit väldigt hemska händelser eller många hemska händelser?

Det här är ordval som jag, i egenskap av språknörd, kan ägna långa stunder åt att fundera på. Jag är på inget sätt expert eller påstår mig veta allt men jag har ett stort intresse för hur vi använder vårt språk och jag har en viss språkkänsla. Jag fick även höra av mina föräldrar att är det något vi bör kunna så är det vårt eget språk och det har jag burit med mig.

Jag reagerar när jag hör hur orden ”var” och ”vart” används helt obegripligt. Det handlar om riktning och befintlighet och när mina barn frågade mig t ex vart nyckeln var svarade jag härt eller därt bara för att klargöra hur tokigt det lät. I det exemplet, och även när det gäller hur vart ersätter ordet blev (vad vart det?), har jag fått tänka om efter att ha kollat med språkrådet. Språket förändras och gamla regler gäller inte längre. Jag accepterar det men jag har ändå svårt att hålla masken när jag hör det som jag har lärt mig är fel.

Det finns många exempel. De jag tog upp i början är sånt som jag kommer på mig själv att använda lite slarvigt. Jag får väl tänka att jag hänger med i språkutvecklingen men håll med om att vissa saker kan misstolkas.

Om jag säger att jag åt middag själv, tror ni då att jag åt middag ensam eller att jag åt utan hjälp (att ingen behövde mata mig)? Jag tycker att det är ett kul exempel och det ordvalet dyker upp ofta. Själv används i betydelsen ensam och jag säger också så. Men jag reagerar varje gång och skrattar lite inombords åt hur det kan tolkas.

Egentligen borde jag ha blivit språkforskare för det här är verkligen något som intresserar mig. Hur kan något som var fel plötsligt användas av i stort sett alla och därmed bli rätt? Jättespännande! Men jag förstår att inte många håller med mig.

I den här texten har jag gjort flera felaktigheter enligt vad jag lärde mig i skolan. Jag fick lära mig att punkt och komma aldrig fick följas av men eller och. Så är det inte längre. Jag frågade ena dotterns svenskalärare och hon blev alldeles ställd så nu bryr jag mig inte om den regeln längre. Jag förkortar också vissa ord. Jag skriver sånt i stället för sådant t ex. Inte alltid men det har gått så långt att t o m jag tycker att det ser gammaldags och lite högtravande ut att skriva sådan, sådana eller sådant. Jag vet inte om det betyder att jag hänger med eller om jag har gett upp 😉

Mina barn är också språknördar och två av dem har läst språkvetenskap på universitetsnivå. Men de är inte alls lika fast i språkregler som jag. En av dem fick höra på en föreläsning att det språk, som pratas av en större grupp och som förstås av alla dem är rätt. Säkert är det lite kontroversiellt men ganska tänkvärt.

Jag dömer ingen och folk får prata som de vill men jag fortsätter att fundera och reagera eftersom jag tycker att det är så intressant.

Annonser

7 svar

  1. Peter

    Ja det är inte lätt. Jag tycker dock att mycket starka spaker innebär att det just är starkt. Skulle han ha sagt många…. så hade det inneburit att han har använt sig av många olika kryddor som är starka.
    I nästa stycke anser jag att det borde stå många hemska…. Att där säga mycket hemska…. säger väl att de är väldigt hemska, men inget om mängden direkt.
    Min kära hustru går ofta och handlar på affären. Jag brukar fråga varför, eftersom det ju egentligen går bättre att handla i affären.
    När vi åkte skidor i Höglekardalen och frågade efter någon så kunde jag få svaret att han har bara åkt ner till stan en sväng. Denna sväng är 9 mil enkelresa. Så allt är relativt.

    19 december, 2015 kl. 4:03 e m

    • Jag såg programmet med kocken och samtidigt som han pratade om mycket starka smaker svepte han med handen över alla maträtter. Jag tolkade det då som att han menade att det var många starka smaker men efteråt blev jag osäker. Därför kom funderingarna om hur olika man kan tolka ordet mycket. När det gäller hemska händelser tycker jag som du att han borde ha sagt många men även där handlar det om ett program jag såg och där ordvalet var mycket. Det blir ju en helt annan innebörd.
      Dina exempel är också lite roliga felsägningar och vi säger massor av sådana varje dag. Det är tydligen inte bara jag som reagerar 🙂

      19 december, 2015 kl. 5:35 e m

  2. AllaMinaDagar

    Kloka ord. Själv är jag lite slarvig men för det mesta är det ju okej. Däremot är jag duktig på att skriva totalt obegripliga, högtravande texter i jobbet. Det är ju inte lika okej men språkligt sett är de oftast helt korrekta. Det är det där med det högtravande (och gamelmodiga) som gör dem obegripliga. Men jag gillar det!
    Nu borde jag nog fokusera mer på att mottagaren begriper vad jag skriver så klart. Det är ju det som är det viktiga och väsentliga. Men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar (läs tanter) att sitta 😉

    19 december, 2015 kl. 4:58 e m

    • Jag har lite press på mig, särskilt från mina barn, att stava rätt och att vara grammatiskt riktig i mina texter. Blir det fel får jag ganska snabbt ett påpekande från någon av dem och jag erkänner att de har all rätt att ge tillbaka efter allt mitt tjat på dem 🙂 När jag pratar tillåter jag mig att vara lite mer slarvig. Man måste skilja på talspråk och skriftspråk. Det är helt ok att folk säger tokiga saker men om jag ser språkliga fel i t ex en tidningsartikel blir jag irriterad och kan inte fokusera på innehållet. Jättedumt och det är bara jag själv som blir lidande men så är det.
      Lite högtravande brev från myndighetspersoner är som det ska vara men det är klart att det är en fördel om mottagaren förstår innehållet 😉 Jag skrev väldigt korrekta affärsbrev under min yrkesverksamma tid och jag, liksom du, gillade det mycket 🙂

      19 december, 2015 kl. 5:43 e m

      • AllaMinaDagar

        Som tur är skriver jag främst till andra myndighetspersoner så jag får väl hoppas de begriper trots allt 😉 Skulle nog vara mer försiktig med myndighetsspråket om jag skrev till privatpersoner (hoppas jag, det vet man ju aldrig i och för sig).

        19 december, 2015 kl. 10:34 e m

  3. Sara

    Sådan, sådana eller sådant skriver jag fortfarande ut i de flesta fallen, haha.

    Förresten så tycker jag också att det är otroligt intressant. Jag fascineras verkligen av hur språket förändras genom framför allt internet; nya uttryckssätt och grammatiska regler växer fram på t.ex. Tumblr och skapar ett nytänkande språk som används av de flesta på den sidan. T.ex. är det vanligt att man aldrig skriver versaler och inte använder punkt, och så kommer det hela tiden nya slangord eller metaforer/idiomer som alla på just Tumblr förstår. Skulle man gå in på en annan sida, t.ex. imgur, skulle det finnas massa ”inside”-språkgrejer där också, fast helt andra – Tumblr skulle troligtvis inte förstå imgur, och imgur skulle inte förstå Tumblr. Jag tycker det är oerhört fascinerande och häftigt.

    19 december, 2015 kl. 6:21 e m

    • Ja, den världen känner jag ju inte alls till och det kanske är lika bra för hur skulle mina språknerver klara sig där? 😉 Pappa kanske skulle ha haft det lättare där om det är så att man inte använder punkt eller versaler 😉 Det är säkert så att din generation kommer att föra språket till helt andra nivåer tack vare alla kontakter via nätet. Särskilt de internationella kontakterna kommer att influera mycket.

      19 december, 2015 kl. 6:55 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s