Min blogg om allt och inget

Ett ständigt rus

Det går åt alldeles för mycket piller nu. I alla fall enligt mig. Jag är inte uppe i maxdos men från att bara ha tagit två citodon på kvällarna, för att värken inte ska hindra mig från att sova, till att nu stoppa i mig tabletter även förmiddag och eftermiddag är skillnaden stor. Förut har avvägningen varit ganska enkel. Jag har hellre haft ont än att vara trött och snurrig på dagarna. Men när man når gränsen där man hellre slumrar bort en stor del av dagen och inte har riktig kontroll är det bara att acceptera och hoppas att det inte blir långvarigt.

Min syster och jag skämtar lite om det och hon kan fråga mig om jag har knarkat igen när hon tycker att jag är lite vimsig. Jag kan vara en virrhöna i vanliga fall också men jag blir verkligen hjärnslö, trött och ganska snurrig av dessa piller.

Min systerdotter, Gabriella,  var hemma hos sin mamma den här helgen och hon frågade mig om vi skulle baka kakor tillsammans. Det ville jag gärna men det måste passas in i mitt pillerschema. En halvtimme efter intaget behöver jag slumra till i ca en timme och sedan har den värsta snurrigheten försvunnit men jag har fortfarande bra smärtlindring. Då passade vi på och vi provade hennes recept på supergoda äppeltoscakakor. De blev verkligen lyckade och jättesmarriga och vi delade rättvist upp dem i tre lika stora delar. Som mamma till Gabbi var ju naturligtvis min syster berättigad till en tredjedel. Kul att hon ville baka med sin moster och jag fick även lite kaffesällskap. Annars får jag dricka kaffe ensam eftersom min syster inte har lärt sig tycka om denna ädla dryck.

DSC_0112 DSC_0117 1

I dag var jag tvungen att tänka mig lite för och planera mitt pillerintag. Jag skulle lämna in bilen på service och jag vill inte ge mig ut på motorvägen när jag inte är helt klar i huvudet. Bilen lämnades halvåtta och sedan åkte jag hem och drogade ner mig. Jag tänkte att jag hade ju nästan hela dagen på mig innan jag skulle åka igen. Strax för tolv väcktes jag ur min slummer av telefonen och ett meddelande om att min bil var klar. Dessutom vore det bra om jag kunde komma genast eftersom några kunder var spekulanter på just den bil jag hade fått låna alldeles gratis.

Min syster frågade oroligt om jag var i stånd att köra och jag lugnade henne med att jag inte kände mig påverkad längre. Hon fick mig i alla fall att ta en kopp kaffe och en macka innan jag gav mig iväg. Det var inga problem. Lite trött var jag men uppmärksamheten var det inget fel på. Visserligen skrattade mannen i receptionen åt mig när han hade frågat om jag ville betala kontant eller med kort och jag svarade kontort men jag skyller det på min vanliga vimsighet och vana att sätta ihop ord lite konstigt när det går lite snabbt.

Väl hemma igen tog jag en ny dos och slumrade en stund innan jag värmde en matlåda (bra med mycket rester i frysen vid sådana tillfällen). Nu har jag tagit min kvällsdos och om jag har lyckats få till det här inlägget utan stavfel eller andra konstigheter så beror det på att jag hatar att göra sådana fel och verkligen anstränger mig för att få det rätt.

Nu ska jag sova gott hela natten och vakna till en dag då jag förhoppningsvis känner att jag klarar mig utan piller åtminstone en del av dagen. Godnatt!

4 svar

  1. Det är en balansgång när det gäller att bli helt smärtlindrad. Tyvärr har många av preparaten en hel del biverkningar men ibland har man inget val…

    29 september, 2015 kl. 6:49 f m

    • Jag brukar inte sträva efter total smärtlindring av två skäl. Dels vet jag att den värk fibromyalgin orsakar inte ger vika för värktabletter och dels är jag en kontrollmänniska och gillar inte att känna mig påverkad. Den värk min cystlever ger mig är annorlunda och på något sätt jobbigare. Där hjälper tabletterna och jag är tacksam för den lindringen. Men även där har jag hellre ont till en viss gräns än utsätter mig för den dimma jag hamnar i av medicinen. Jag försöker intala mig att jag inte behöver vara ”duktig” och avstå smärtlindring men, som du säger, balansgången är ofta svår.

      29 september, 2015 kl. 7:12 f m

  2. ina

    Men hur gott låter det inte med fikat??? 🙂 Och haha ”kontort” nu har jag skrattat lite åt det här på morgonen. Det var roligt och gulligt och inte alltför vimsigt ändå.

    Sedan är det ju inte roligt att läsa att du fått öka på smärtstillandet så pass men jag förstår så väl känslan. Och kanske du kan klara igen lite senare att ta lite mindre när du fått lite mer pauser nu när smärtan ökar.
    Stor kram ❤

    3 oktober, 2015 kl. 8:06 f m

    • Det var gott och jag har plockat in ännu fler äpplen och gjort en likadan kaka igen 🙂
      Jag hade väldigt ont i en och en halv vecka men nu har det gått tillbaka till det normalonda och jag klarar mig utan att droga ner mig om dagarna. Det är så skönt att vara klar i huvudet igen 🙂 Men på kvällen tar jag gärna mina piller för då gör det ju inget om jag blir väldigt trött 😉
      Kram ❤

      3 oktober, 2015 kl. 9:23 f m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s