Min blogg om allt och inget

Skruttkropp

Min kropp protesterar med bestämdhet just nu. De två senaste dagarna har jag städat både Kenneths och mitt förråd och allt skrubbande och sopande blev lite för mycket. Jag visste att det skulle bli så men vad gör man. Jag flyttar om 10 dagar och innan dess måste jag hinna med massor av saker. Det var nog tur att jag blev hembjuden på fika hos mina husköpare i går så att jag vilade några timmar. Jag var lite orolig för att vi skulle sitta på trästolar vid ett köksbord men vi placerade oss i sköna stolar med höga ryggstöd. Det är jobbigt att alltid behöva säga till nya bekantskaper att jag har svårt att sitta länge på hårda och inte tillräckligt höga stolar men det slapp jag i går. Det blev en väldigt trevlig eftermiddag med massor av gott fikabröd och fantastiska människor.

På kvällen blev det ännu mer gofika när vi hade styrelsemöte i vägföreningen. Mitt sista möte som sekreterare och jag lämnade över alla papper och övrigt material till valberedningen för vidarebefordran till min efterträdare.

Jag hoppas att min misshandlade kropp återhämtar sig lite tills i morgon för jag har planerat att klippa gräsmattan då. Det är helt andra muskler som arbetar vid gräsklippning och om jag sätter min tens-apparat på ryggen så fixar det sig nog. Tack och lov för självgående gräsklippare. Men man måste ju ändå gå med och styra.

I dag blev det inga glada överraskningar när jag hämtade posten. Ett stort kuvert från polisen väntade i lådan och jag förstod genast att det var det utlovade obduktionsprotokollet. Jag hade nästan glömt att det skulle komma men fick genast en klump i magen när jag såg avsändaren. Jag väntade tills jag och hundarna hade ätit middag innan jag öppnade det men sedan tänkte jag att det är ingen mening med att skjuta upp det längre. Jag fick ett förhandsbesked per telefon för nästan två månader sedan och det var inga stora nyheter i protokollet. Snarare en bekräftelse på det jag redan visste. Ändå känns det så svårt och fel att min man beskrivs med så kalla och okänsliga termer. Min älskade man och våra barns älskade pappa blev förminskad till ”den döda kroppen” eller bara ”Bodén”. Jag får väl skylla mig själv som svarade ja på frågan om jag ville ha obduktionsprotokollet. Vi alla i familjen vill ha alla detaljer för att förstå och jag vet att även Kenneths mamma vill se den. Tankarna finns varje dag hos Kenneth och vårt liv tillsammans men de tankar som kom i dag är inte några som jag tänker spara. Nu har jag sett bilder från olycksplatsen och fått reda på dödsorsaken så nu ska jag lägga det åt sidan och bara minnas allt fint som varit.

 

10 svar

  1. Futtig kommentar i sammanhanget från mig men Du får minnas de många fina år som jag förstått att Ni hade tillsammans.
    Jag har faktiskt haft tårar i ögonen när jag läst på Din blogg.
    Stor Kram!

    19 september, 2014 kl. 10:32 e m

    • Tack fdanonym och en stor välkomstkram till min blogg. Jag har tidigare fått höra att jag har varit den lyckligaste människa en del personer känner och det stämmer nog. Det är lyckliga minnen av vårt långa liv tillsammans som jag försöker plocka fram när det känns tungt. Jag tror inte på samma lycka igen men glädjen ska komma tillbaka till mig och barnen – det är jag övertygad om.
      Kram och tack för kommentaren!

      20 september, 2014 kl. 6:17 f m

  2. Ina

    Ja inte är det lätta händelser för dig att hantera Du underbara fina människa ❤ Jag skulle nog också sagt ja till att få dessa papper ❤ Fast jag kan inte ens tänka mig hur jobbigt det måste vara att då dessa ❤

    Finns inte möjligheten att leja bort städning och sånt i slutänden så du slipper ta helt slut? Jag kan ju också förstå om det inte går men tycker du skulle slippa slita in i det sista inför flytten.

    Tänker på dig!
    Kram

    19 september, 2014 kl. 11:36 e m

    • Tack snälla Ina för din omtanke ❤ Jag har bokat flyttstädning för hus och gäststuga men tänkte att jag själv skulle klara av att städa förråd och carport eftersom de inte behöver städas lika grundligt. Samtidigt som det är jobbigt så är det också något som hjälper mig att ta mig igenom dagarna utan alltför många tankar. Jag kan förstå de som försöker glömma sin smärta genom att framkalla annan smärta även om det jag gör är mindre destruktivt än många andras självskadebeteende.
      Tänker mycket på dig också ❤

      20 september, 2014 kl. 6:11 f m

  3. Fd

    När jag läste ditt svar på min kommentar gick det en rysning genom mig. Det är bara så djäkla bra uttryckt,Din benhårda övertygelse om att glädjen ta mig sjutton skall komma tillbaka till Dig och dina barn. Jag beundrar Din styrka i en svår tid!
    Nä,samma lycka är väl inte heller något att sträva efter,men lycka kommer Du återigen att uppleva. Nu skall Du bara ta tiden att på ditt eget vis sörja och på så sätt hela dig igen.
    Kram

    20 september, 2014 kl. 2:51 e m

  4. Fd

    Jag ser att jag skriver klumpigt och att det kan missförstås.
    När jag skriver att ”samma lycka inte är att sträva efter” menar jag govetvis att den lycka som Ni har haft tillsammans nog aldrig någonsin kan ersättas och därför inte är något att ens försöka sträva efter. Men glädje och kanske nästan samma lycka,den kommer.

    20 september, 2014 kl. 3:44 e m

    • Jag förstod precis hur du menade så det var ingen fara 😀 Kanske kommer lyckan men inte med en man, det vill jag inte och det vore inte rättvist mot någon att alltid bli jämförd med Kenneth och inte kunna leva upp till det. Det går att få ett rikt liv ändå och vänner är alltid välkomna, både kvinnliga och manliga.
      Kram!

      20 september, 2014 kl. 4:22 e m

  5. Ja,det var så jag exakt menade,Tack!
    Det tar tid att sörja klart och det är en viktig tid. För mig tog det något år när jag förlorade en nära anhörig som drabbades av hjärnblödning och själsligt försvann.Det kommer en tid då man helt plötsligt inte kan sörja mer,man har gråtit färdigt.Hur mycket jag än känner att jag vill sörja med tårar kan jag inte längre.Jag känner saknad men inte längre sorg.Det är en sällsam upplevelse,det där med sorgearbete.Det är en befrielse att inte längre känna sorg men samtidigt kan ett uns av skudkänslor infinna sig.Man ställer sig själv frågan om varför man inte sörjer längre.Lite underligt är det.
    Önskar Dig en fin kväll !

    20 september, 2014 kl. 9:59 e m

    • Det är så många delar i sorgen. Sorgen efter min man, vårt liv tillsammans, allt vi planerade som aldrig ska bli gjort, alla små rutiner som har förändrats, närheten, kamratskapet, sorgen över mina barns förlust och sorgen över att lämna mitt barndomsparadis. Det är nog som du skriver, att sorgen bleknar så småningom och bara saknaden finns kvar men det kommer att ta lång tid och det ska det få göra. Det innebär inte att jag inte kan ha ett bra och glädjefyllt liv i alla fall och det hindrar inte mig och ungarna att skratta tillsammans åt alla roliga minnen. Jag har väldigt mycket att se fram emot också, inte minst att jag kommer närmare mina nära och kära. Det är nog inte så dumt att flytta och börja om på nytt.

      20 september, 2014 kl. 10:17 e m

  6. Fd

    Jadu Ingrid,som Du säger så finns det så mycket rent allmänt som kan berika livet . Du tycker ju om att resa har jag väl förstått. En bilresa genom Europa kanske till sommaren:) eller något. Det finns såå mycket vackert att se och uppleva. Jag gillar att resa med bil,friheten är oslagbar, att kunna planera resan,eller inte alls planera,det är lika vilket som. Men frihetskänslan att åka med bil är oslagbar.
    Jag tror allt att du har mycket trevligt att se fram emot. Sådant som redan finns i Dina tankar men kanske ockaå sådant Du aldrig trodde att Du skulle få uppleva. Minns Du att jag skrev någonstans att en människas liv ofta ter sig slumpartat? Visst vet vi på ett ungefär vad vi skall äta till middag men i det stora perspektivet vet vi inte mycket om morgondagen,på gott och på ont.
    Kram

    20 september, 2014 kl. 11:41 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s