Min blogg om allt och inget

Inte vuxenpoäng

Nu ska jag erkänna något. Jag gillar s k ungdomsfilmer, serier och och böcker som handlar om fantasy, vampyrer, varulvar, eller häxor och trollkarlar. Det började nog när jag läste första boken om Harry Potter bara för att veta vad mina barn läste. Jag blev fast i den världen väldigt snabbt och längtade, tillsammans med ungarna, efter nästa bok i serien.

Nästa steg i mitt förfall kom när en av mina döttrar lånade hem några böcker i en serie som heter ”vampyrens kärlek”. Min nyfikenhet fick mig att läsa de böckerna också och jag blev lika fängslad som min dotter och senare även min andra dotter. Nu har den berättelsen gått som TV-serie i flera år under titeln ”Vampire diaries” och jag följer den slaviskt även om jag nu tycker att de har gått för långt från ursprunget och bara hittar på nya hemskheter för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt.

Jag har alltid gillat ”Star trek” och det intresset delar jag med hela min familj. Favoritserien är ”Star trek voyager” som slår allt annat med hästlängder. Jag är inte lika fascinerad av ”Star wars” fast jag har sett de filmerna också. Naturligtvis har jag även läst alla sagan-om-ringen-böckerna och sett alla filmerna flera gånger.

Jag är fullt medveten om att det här inte ger så många vuxenpoäng men vad spelar det egentligen för roll när man har passerat 50-årsstrecket. Det bästa med den här åldern är att det inte finns så mycket prestige längre. Jag gör vad jag vill och behöver inte skämmas för vad jag gillar. I sanningens namn ska jag väl ändå nämna att jag läser många ”vanliga” skönlitterära böcker också och gillar att titta både på nyheter och dokumentärer. Det jag absolut inte kan klara av är filmer där Ingemar Bergman har haft ett finger med och det säger kanske lite om hur min smak sammanfaller (eller inte) med resten av världens befolkning.

Min senaste favoritbok, eller snarare kommande bok, är en bok som överraskade mig och imponerade så väldigt på mig att jag nästan blev mållös när författarinnan ville att jag skulle ge kritik. Den tillhör också genren ”fantasy” och handlar om en framtid som är både skrämmande och ger hopp. Den skrivs på engelska och det är en av anledningarna till att jag är så imponerad. Att denna unga person kan behärska ett, visserligen välkänt men ändå ett främmande, språk så att det bara flyter och ingenting känns styltat och stelt. Storyn är den andra anledningen till min beundran. Så spännande och fullkomligt fängslande och med personer som alla har otroliga bakgrunder och som man får lära känna väl under berättelsens gång. Även denna bok är en s k ungdomsbok men för mig är inte det en anledning att inte älska den. Tyvärr har jag inte fått förmånen att läsa sista kapitlet ännu men jag hoppas att författarinnan kommer ihåg sitt löfte till mig(!). När sista raderna är skrivna så vill jag veta hur det slutar och jag lovar att jag ska köpa boken ändå när den är utgiven.

De senaste dagarna har jag tittat på alla fem ”Twilightfilmerna” och även om de absolut inte hör till mina favoriter så kommer jag att sakna Bella och Edward och undra hur det går för dem och deras familjer och vänner. Jag började titta mest för att det är sådana filmer jag borde gilla men ganska snart kände jag att de inte höll måttet och att det var för mycket dravel. Ändå kunde jag inte låta bli att titta klart så lite intresse väckte de väl hos mig i alla fall.

Nu har ni fått ta del av en av de mest skamliga hemligheterna i mitt liv och jag hoppas att ni inte dömer mig för hårt 😉

Annonser

6 svar

  1. Haha vad söt du är som kommer sakna Bella och Edward!

    Förresten är det science fiction jag skriver, inte fantasy, och du ska få läsa den när jag slutgiltigt skrivit klart allting i den 😉 Tack för det fina berömmet!

    29 april, 2014 kl. 9:23 e m

    • Tack raring! Jag vill ju veta hur det slutar 😀

      30 april, 2014 kl. 5:30 f m

  2. Junie

    Det är kul att vi har lite samma smak (även om jag gillar Det sjunde inseglet också), för mig har särskilt vampyrens kärlek betytt jättejättemycket och jag är glad att både du och Sara delar åtminstone lite av den fascinationen med mig. Jag anar att jag är den som är i en sådan ålder att jag kanske inte ”borde” gilla ungdomskärleksdravel med vampyrer, men i och med att jag fastnade så mycket för det redan som barn och påverkades så enormt av det så tror jag inte att jag någonsin kommer att släppa den kärleken.

    Jag kan tänka mig att du skulle gilla Twilight-böckerna, de är enligt mig mycket bättre än filmerna. Jag stör mig dock sjukt mycket på Edward som jag tycker är överbeskyddande, svartsjuk och egoistisk. Bella är i och för sig inte min favorit heller, hon är ganska tråkig och intetsägande. Men även om jag har svårt för huvudkaraktärerna så tycker jag ändå att böckerna är bra. Inte i närheten av lika bra som Saras bok dock, om man ens kan jämföra dem så (jag har ju inte ens läst hela, shame on me, hoppas på att finna ro till det när skolan slutat).

    Ett annat tips är En vampyrs bekännelse av Anne Rice, jag har den om du skulle vilja låna. Den är nog lite mer riktad till vuxna, snäppet mörkare än de andra. Jag tyckte den var liiite seg i början men att jag satt uppe långt in på natten och sträckläste slutet för att jag inte kunde lägga ifrån mig den. Finns som film också, men jag hade svårt att fatta filmen innan jag hade läst boken.

    30 april, 2014 kl. 7:32 f m

    • Ja, förmodligen skulle jag gilla twilight bättre i bokform. Det brukar ju vara så. Edward är nog lite för överbeskyddande men svartsjuk vet jag inte om jag håller med om, i alla fall inte i de sista filmerna när han accepterar att Bella älskar Jacob också även om de känslorna inte är lika starka. Jag upplevde att motviljan mest berodde på det nedärvda fiendeskapet mellan vargar och vampyrer. Tråkiga är både Bella och Edward och det är de övriga karaktärerna som gör att filmerna ändå har ett värde.

      Jag lånar gärna ”En vampyrs bekännelse” av dig. Den får inte vara alltför mörk om jag ska gilla den. Det måste finnas några strimmor av humor och glädje också. Men vem vet, det kanske blir en ny favorit.

      30 april, 2014 kl. 7:50 f m

      • Junie

        Det var ett par år sedan jag läste En vampyrs bekännelse, men jag har för mig att det finns lite glädje och humor i den också. Jag kan ta med den när vi ses i juni 🙂

        30 april, 2014 kl. 8:16 f m

      • Åh, vad mycket jag har att se fram emot i Juni(e) 😀

        30 april, 2014 kl. 9:17 f m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s