Min blogg om allt och inget

Bloggtorka

Det verkar som om alla människor är ute och njuter av sommar och sol i stället för att sitta inne och blogga. Eller är det så att livet har blivit så händelselöst att det inte finns mer att skriva om? Jag hoppas på det första för jag känner själv att datorn får mycket mindre tid av mig sådana här dagar. Det behöver faktiskt inte hända så mycket för att man ska kunna tota ihop något till sin blogg. Jag har ett ganska lugnt liv men tycker ändå att det är både roligt och rogivande att sitta här och knappa ner de ord som bara dyker upp i huvudet. Det blir inte alltid så intressant för andra men jag skriver mycket för att tillfredsställa någon sorts behov hos mig själv.

När jag blev övertalad av min dotter att börja blogga tyckte jag först att det var svårt och lite jobbigt men ganska snart släppte prestigen och kravet på mig själv att alltid ha något ”bra” att skriva om. Många inlägg har kommit till när jag bara satt mig ner och känt för att skriva men inte har vetat om vad. Att låta tankarna vandra och bara skriva ner det som kommer fram är ganska skönt. Jag har nog alltid gillat att skriva, älskade uppsatsskrivning i skolan, men jag vet med mig att jag ofta är alltför korrekt och lite stel i mitt skriftspråk. Det får mina läsare tåla för det är sådan jag är. Jag älskar vårt svenska språk och även att uttrycka mig med det på ett sätt som gör det rättvisa. Visst skriver jag också fel och då får jag genast veta det av något av mina barn, som alla har ärvt mitt språkintresse, men jag är faktiskt inte perfekt (haha, var det någon som trodde det?).

Jag träffar en del personer som påstår att de inte har förmågan att skriva. Samtidigt har de massor att berätta och många kloka tankar. Jag önskar att de också kunde upptäcka glädjen med att få pränta ner det man har i sitt huvud och se det i skrift. De behöver ju inte publicera det de skriver på nätet, även om det vore kul att få läsa deras alster, utan bara skriva för sig själva. Som en modern dagbok som är dold för andra. Många gånger kan man nog komma tillrätta med olika problem genom att skriva hur man känner och sedan själv läsa igenom och fundera över hur man egentligen vill ha det och hur den önskan stämmer med hur det är.

Oj, vad mycket pladder det blev här. Kontentan av det här blev nog en önskan om att alla ska börja skriva för att må bra.

4 svar

  1. Så sant. Lite terapi, lite bekräftelsebehov, lite skrivarvana… Att både läsa och skriva bloggar tror jag utvecklar både vår svenska, skrivkonst och vårt sett att se saker i andra perspektiv!
    Fin dag!

    19 maj, 2013 kl. 10:14 f m

    • Ja, eller hur! Massor av fördelar 😀

      19 maj, 2013 kl. 1:02 e m

  2. En fördel med ditt ”stela” språk är att du troligtvis är en hejare på uppsatser 🙂 Jag ”rättade” Christoffers B-uppsats i fredags innan han skickade in den (fixade slarvfel, formuleringsfel och anmärkte på lite grejer han borde ändra för att få ett bättre flyt) och det var faktiskt roligt. Känner mig lite tråkig som kan tycka det är roligt att rätta någon annan, haha, som en besserwisser! Kanske borde bli lärare… (Inte)

    19 maj, 2013 kl. 1:17 e m

    • Ja, men det är ju kul. Jag tycker också om att få hjälpa andra med sådant när de ber om det. Man behöver inte vilja bli lärare för det. Ett korrekt språk är nog användbart även inom juridiken 🙂

      19 maj, 2013 kl. 3:28 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s