Min blogg om allt och inget

Cellgifter

Så är jag då äntligen igång med att prova ut vilken eller vilka mediciner som passar mig. Läkaren gick igenom alla olika alternativ och rabblade fördelar och biverkningar på ett väldigt engagerat sätt. Det är säkert väldigt bra att man blir så välinformerad men till slut hade jag absolut ingen koll på något. Han undrade om jag hade några funderingar på vad jag ville börja med men det överlät jag så gärna åt honom. Jag har blivit tilldelad en väldigt trevlig och förtroendeingivande läkare som verkar kunna sina saker och då är det nog säkrast att han tar besluten även om det var snällt att fråga mig.

Han ville börja med att ge mig cellgifter, ja ni läste rätt och det är samma cellgifter som man ger vid cancerbehandling men i mycket lägre dos. Ett annat alternativ var ett slags insektsgift och sen har vi alla biologiska mediciner som vi ska ta till i sista hand. Allt det här låter lite läskigt men jag har pratat med andra reumatiker som har blivit hjälpta av de olika varianterna så det blir nog bra.

Nu har jag tagit min första dos av ”methotrexate” och i går väntade jag på att biverkningarna skulle komma men jag mådde varken illa eller fick diarré så kanske klarar jag mig. I alla fall tills dosen ska höjas om några veckor. Massor av andra biverkningar kan dyka upp, som t ex håravfall, hudutslag, sår i munnen, torrhosta och feber. I de sista fallen är det tydligen bråttom att kontakta läkare. De symptom som kanske inte märks kollas upp med regelbundna blodprov. Det vanligaste är leverpåverkan och därför fick jag förmaningar om att vara väldigt måttlig med alkohol. Inget större problem utom då jag tar det som medicin för att orka med en del aktiviteter som t ex dans. Immunförsvaret hämmas också så infektioner måste också meddelas sjukvården. Som en liten motverkan mot en del biverkningar fick jag även piller med folsyra.

Det känns lite som om den frihet jag haft försvinner. Restriktioner, kontroller och extra vaksamhet känns begränsande men om de väl börjar hjälpa (om några månader) så är det naturligtvis värt det.

Mycket fakta blev det här men det finns mycket mer att läsa om det om man vill (detta är mest riktat till mina barn som kanske är intresserade).

Annonser

2 svar

  1. Magnus

    Oj vad läskigt! Hur länge ska du leva så, förutsatt att du blir hjälpt av det? Eller är det nåt du skulle behöva ha hela tiden isf?

    9 november, 2012 kl. 12:04 e m

    • Hjälper det så är det en långtidsbehandling men jag vet inte hur lång eller om jag kan äta de pillerna livet ut.

      9 november, 2012 kl. 12:44 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s