Min blogg om allt och inget

Kaffe

Jag kommer inte ihåg om jag skrivit om mitt förhållande till kaffe förut. Det är ganska okomplicerat och egentligen inte ett dugg intressant men eftersom jag började tänka på det just när jag tittade in här på min sida så faller det sig naturligt att skriva lite om det.

Jag har aldrig varit en riktig kaffeälskare utan mestadels har jag sällskapsdruckit och det är inte ofta antalet koppar per dag har överstigit 3 st. För ett antal år sedan insåg jag en dag att jag inte alls såg fram mot nästa kopp kaffe. Jag kände närmast avsmak och tyckte illa om både lukt och smak (nej, jag var inte gravid då!). Jag bestämde mig genast för att sluta helt med kaffe för vad fanns det egentligen för anledning att dricka det när det inte ens var gott. Just i den vevan hade jag varit på kurs och lärt mig att ingefära är väldigt nyttigt på massor av sätt så jag ersatte koffeinet med tre koppar ingefärsvatten (hel ingefära som kokas i vatten som sedan silas) per dag. Min stackars familj fick snällt stå ut med att det alltid luktade ingefära i köket men de vande sig nog till slut för jag hörde inga klagomål efter ett tag.

Så småningom, efter flera år, tröttnade jag på ingefära och ökade i stället på temängden. Det var ett bra beslut för jag är faktiskt en riktig teälskare men det ska inte vara nyttiga gröna teer eller något annat konstigt. Svarta teer med massor av smak, typ ”romte” eller ”himlagott” ska det helst vara men det går bra med vanliga earl greytepåsar också.

I alla fall, förra sommaren satt vi i bilen på väg någonstans och på radion sände de ett program om kaffe. De pratade om olika kaffesorter, olika rostningar, sätt att tillreda kaffe på och massor av andra saker och jag kände helt plötsligt ett jättesug efter kaffe igen. Det lät så himla gott och jag tänkte att om jag håller mig till högst en kopp om dagen så kanske jag kan tycka att det är gott. Jag började dricka just en kopp per dag men bara om jag hade sällskap, annars blev det te. Nu, de senaste veckorna, har jag upptäckt att jag är ju uppe i samma mängd som innan jag slutade och tycker oftast att det är gott. Jag vet inte hur det gick till men förmodligen hänger det ihop med att det oftast är Kenneth som, av gammal vana, fixar kaffet. Det är ju så lätt att bara ta emot en kopp och dricka upp sitt kaffe i stället för att gå ut i köket och koka sitt eget te. Är man lat så är man.

Ja, det var ett väldigt svammel om kaffe men ofta är det så att man skriver om det som man kommer att tänka på när man sitter här. Jag har förresten precis gjort mig en kopp kaffe alldeles själv och druckit den med några droppar amarula och mjölk i. Mums!

2 svar

  1. Magnus

    Jag tycker att det här var ett jätteintressant inlägg!

    21 oktober, 2012 kl. 6:04 e m

    • Haha, tack!

      21 oktober, 2012 kl. 7:36 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s