Min blogg om allt och inget

Arkiv för maj, 2012

Skitkropp

I dag mår jag som jag förtjänar. Det värker, bränner och svider i stort sett överallt. Värst är det med njurarna. Eller är det kanske muskulaturen runt njurarna, inte vet jag. Jag vet att jag har mig själv att skylla och att jag i stället kunde ha tvingat min man att fixa mitt trädgårdsprojekt men hur kul hade det varit? Nu fick jag i alla fall känna tillfredsställelsen med att göra något och i dag regnar det så jag kan lika gärna ligga här i soffan och vänta på bättre tider.

Om man vill kan man titta på hockey hela dagen och kvällen men det verkar inte så lockande. Sveriges match vill jag gärna se men de andra klarar jag mig bra utan. Det finns ju böcker och telefoner och faktiskt några andra personer i hushållet som man kan ha en del att diskutera med. Hundarna måste ut också oavsett väder. Som tur är så kräver de inte så långa promenader när det regnar. De vill också in i värmen och torkan. Den här dagen ska nog ta slut någon gång den med och i morgon är en annan dag (demain il y a un autre jour) som förhoppningsvis blir lite roligare.

Annonser

Nu blommar det

Vilken lycka att gå och frossa i ett hav av blommor och att få välja och vraka utan att behöva tänka så värst mycket på vad slutsumman ska bli. Ica Maxi har varje år lockpriser på plantor, 2 kr/st för de vanligaste utplanteringsblommorna och lite mer för de större blommorna. Visst känner jag av samvetet lite grann när jag tänker på alla de blomsterhandlare och plantskolor som livnär sig enbart på växter och som inte kan konkurrera på samma villkor men jag försöker stoppa undan de tankarna och bara njuta av mångfalden, färgerna och dofterna. Nu står mina blommor här och väntar på sommar. Jag vågar inte plantera ut dem än på några veckor för efter många alltför optimistiska utplanteringar har jag äntligen lärt mig att det blir frostnätter en bit in i juni.

För övrigt har jag sett till att min kropp ska bli helt orkeslös några dagar framåt. Jag visste att det skulle bli så men ibland måste man bara blunda för det och i det sköna vädret vi har haft i dag går det bara inte att låta bli att sätta igång trädgårdsprojekt. Förutom alla plantor köpte jag också 10 säckar jord och sedan kämpade jag på med att jämna till den del av gräsmattan som har flest gropar och som jag länge retat mig på. Först var jag tvungen att sätta upp ett provisoriskt staket för att hindra mina små älsklingshundar från att rota omkring i min omsorgsfullt utkrattade jord. Ett väldigt snyggt staket hahaha. Sist slängde jag ut en massa gräsfrö och nu är det bara att vänta på resultatet.

 

 


Morgonstund har guld i mund… eller?

Jag vaknade kl tre (03.00) i morse/natt av en liten värmevallning. Det lär väl vara något jag får vänja mig vid nu när 50-strecket snart har passerats. Det har hänt några gånger tidigare men jag tror att jag hittills har kommit väldigt lindrigt undan om man jämför med många andra. Jag blir bara så pass varm att jag måste ta av täcket en stund och när jag börjar frysa är det över och jag brukar kunna somna om igen. Det kunde jag inte i dag så kl fyra gav jag upp och till voffsingarnas stora glädje kom jag upp lite tidigare än vanligt. Nu blir det några trötta timmar fram tills ”mitt-på-dagen-tuppluren”.

Efter frukosten gick jag in på fb och det första jag såg var en bild på den pannacotta med jordgubbssås och turkisk peppar som vi i italienskagruppen blev bjudna på hemma hos kurskompisen Arne i går kväll. Jättemums var det!!! Vi fick inte bara efterrätt utan en väldig massa kött och potatisgratäng med massa gott till. Det är andra året som vi avslutar med middag hos Arne och efter två gånger är det väl en tradition som måste hållas. Som vanligt hade vi kul ihop också. Jag kan inte låta bli att förundras över hur så väldigt olika personer kan trivas så bra ihop. Kanske är det för att vi inte sliter för mycket på varandra utan träffas lite lagom mycket.

Bild

Bild

Nu är klockan halvsex och när jag tittar ut ser det ganska lovande ut. Ska det verkligen bli en solig dag med en temp över 10 grader? Kan det vara möjligt att jag ska kunna vara ute och njuta lite idag? Lite blåser det men inget jämfört med i går. Det kan bli en bra dag det här.


Snart 50

Planerandet och bokandet av alla delar till min 50-årsfest är avslutat och jag har fått in svar från alla inbjudningar jag skickat. En del kunde av olika anledningar inte följa med, flera hade redan bokat utlandsresor bl a, och det är jättetråkigt men verkligt roligt är det att så många i alla fall tackade ja. Ännu roligare är det att många verkar se fram mot denna fest, kombinerad med Ålandsresa, så mycket.

Jag längtar efter att få träffa alla och helst skulle jag vilja ha massor av tid för att verkligen hinna sitta ner och prata och umgås med var och en men tyvärr är det väl så att det är svårt att dela upp sig i så många olika bitar. Hur som helst tänker jag gå in för att ha kul. Jättekul ska jag ha och det hoppas jag alla andra ska ha också.

Jag såg på Vikinglines hemsida att nya avsnitt av ”Färjan” ska spelas in den helgen och nu efterlyser de folk som vill vara med och bli uppmärksammade i TV. I ärlighetens namn ska jag erkänna att jag först funderade lite på detta för kanske skulle det vara kul att resan blir dokumenterad. Ganska snart kände jag att nej, det skulle nog inte vara så roligt att se sig själv strutta omkring (kanske lätt benubbad) och flamsa och göra bort sig. Det ska jag bespara både mig själv och mina gäster från. Det finns säkert gott om andra människor som gärna ställer upp på sådant och då kan vi ju titta på dem i höst och vara glada för att det inte är vi.

Vad som återstår nu är att beställa soligt och lugnt väder så att vi kan sitta på däck och njuta av återresan genom skärgården.


Äntligen lite värme

Jag gick ut på morgonpromenad utan mössa och vantar i dag. Det känns helt otroligt och humöret steg ju längre jag gick. När solen tittade fram en stund blev livet fullkomligt. En del kanske inte tycker att 7 grader tidigt på morgonen är mycket att hurra för men jag lovar att alla som bor här uppe är lite gladare i dag.

På förmiddagen i dag blir det ett väldigt rännande på hälsocentralen (jaja, bara två gånger men det känns som mycket) men sedan hoppas jag att solen tittar fram och att orken infinner sig så att jag äntligen kan få lite gjort ute. Den här tiden är det så kul att fixa i trädgården och förbereda för en fin sommar. Kanske kan jag hänga ut en tvätt också. Det har jag bara kunnat göra en gång hittills i år. Ni förstår nu att det inte behövs så mycket för att glädja mig.

 


Nyttigt och hälsosamt

Människor i min närhet har plötsligt blivit så hälsomedvetna. Oberoende av varandra har de hittat sina egna vägar att nå hälsa och i viss mån skönhet (men det verkar som om det är hälsan som kommer i första hand). Själv har jag lite svårt att hänga med för den här förändringen har kommit så överraskande och jag vet inte varför så många kommit fram till sina beslut nästan samtidigt. Jag tycker det är roligt att se hur engagerade de är i sitt nya tänkande och beundrar den kraft de har att genomföra sina beslut.

I några fall försöker jag skärpa mig lite jag också men när det gäller hälsosam mat kan jag bara inte engagera mig så mycket numera. Jag har haft mina perioder med olika dieter och när jag ätit sådant som påstås vara mer nyttigt än annat. Nu känner jag att det räcker. Varierad, normal kost med lagom dos grönsaker och frukt tror jag är det bästa. Om det nu inte är så, är jag i alla fall inte beredd att offra den mat jag tycker om bara för att kanske leva 2-3 år längre. Hellre ett lite kortare liv där jag får njuta av det jag tycker om, naturligtvis utan överdrifter åt något håll, än ett lååångt liv fyllt med försakelser. De begränsningar jag trots allt sätter är för att jag ändå vill leva mitt liv så aktivt som möjligt och orka med mina intressen.

Vad gäller motion och styrketräning är jag helt med på noterna. I lagom dos och om man lyssnar på vad kroppen säger kan det aldrig vara fel. Jag blir glad när jag ser hur bra andra personer mår av att börja röra på sig och ännu gladare av att se deras glädje över att ha upptäckt nöjet med träning. För egen del är jag väldigt beroende av min träning och genomför den väldigt disciplinerat för att må bra.

Hälsa för hår och hud är något nytt som kommit in i min värld genom min dotter. Nu är det avgiftning som gäller och det är så inspirerande att se hur hon tar reda på fakta och läser sig till olika metoder som är bra och nyttiga och dessutom ger både finare hår och mjukare hud. Än så länge har jag bara börjat anamma hennes kunskaper i fråga om håret men om jag märker att det funkar bra kanske jag intresserar mig för resten också.

Undrar om det är så att folk i allmänhet eftersträvar ett lite nyttigare och hälsosammare liv. Om det är så kanske den livssynen har kommit som en följd av all miljöhänsyn som vi ska visa nuförtiden. Jag hoppas att det är en ökande trend, både miljömedvetandet och hälsotänket, för då finns det trots allt lite hopp för framtiden.


När yngsta barnet flyttar

Jag har försökt känna efter hur det kommer att bli när vår ”minsting” flyttar ifrån oss i höst. När de två äldre syskonen försvann till sina nya bostadsorter för några år sedan gick det väldigt bra. Det var så rätt att de skulle fortsätta sina liv på nya platser och under eget ansvar. Visst blev det tomt men det blev även så väldigt roligt att träffas när vi kunde göra det. Facebook, bloggar och telefoner underlättade så klart en hel del för vi kunde ju fortsätta att följa deras liv, eller utvalda delar i alla fall, fast det var drygt 50 mils avstånd till dem.

När Sara försvinner härifrån efter sommaren kommer det att bli tomt, så fruktansvärt tomt. För några år sedan trodde jag att det inte skulle bli värre med separationen från henne än från de andra men det stämmer att det är värst när sista ungen flyger ut. Någon sorts vanmakt sprider sig i kroppen och kanske också lite ångest. Vad ska jag göra sedan? Hur ska hon klara sig? Vem ska hjälpa henne med allt som jag tidigare gjort? Dessa frågor dök aldrig upp när de två äldsta lämnade oss. 

Jag inser ju att problemet inte ligger i hur Sara ska klara sig. Det kommer naturligtvis att gå alldeles förträffligt och dessutom flyttar hon inte ensam. Hennes mycket kompetenta och kloka pojkvän flyttar tillsammans med henne och hennes storasyster finns på plats i samma stad. Sara är dessutom själv väldigt bra på att hitta lösningar och att klara sig på egen hand. Jag tror bara inte att hon inser det själv ännu.

Problemet är att jag kommer att sakna henne så otroligt mycket och det kommer inte att bli lika lätt att följa hennes nya liv som det har varit med de andra. Hon är lite mer hemlighetsfull och kanske lite mer som ”normala” ungdomar när det gäller öppenhet mot sina föräldrar. Jag har varit så bortskämd med att få veta ganska mycket om vad de andra sysslar med men jag får nog acceptera att nu får jag hålla mig lite mer på min kant. Det blir nog inga problem, jag är inte sån som lägger mig i det som jag inte ska men oj, vad jag kommer att sakna hennes kramar och sånger och kanske t o m lite av hennes ungdomliga hätskhet, som kan visa sig ibland.

Nu gäller det att inte bara sitta och känna sig övergiven och ensam utan nu måste både jag och min man försöka hitta mer av våra egna intressen och utveckla dem. Vi får försöka komma ännu närmare varandra och kanske upptäcka nya, gemensamma mål i livet. Det kommer att bli bra det här men samtidigt blir det så tomt, så fruktansvärt tomt.

Våra tre underbara barn som jag får väldig abstinens efter ibland.Bild