Min blogg om allt och inget

Bra början

Många goda föresatser om ett bättre och sundare liv hade jag inför det nya året. Då gick jag dumt nog rakt in i en trappstege med min lilltå så att den bröts och pekade väldigt mycket åt fel håll och helt plötsligt försvann många av mina goda föresatser. I stället för att äta sunt, efter julens alla sötsaker, sitter jag allt som oftast och tröstäter av mitt rivna pepparkakshus eller knäcker lite nötter bara för att ha något att göra. Alla långa och konditionshöjande promenader får vänta tills min tå klarar att gå utan alltför mycket smärta. Undrar hur lång tid det kan ta (jag har i alla fall lyckats få tån att peka i rätt riktning). Kontentan av det hela är att här sitter jag och sväller och konditionen bara tynar bort. Snart är jag lika svullen som min tå och den är inte vacker.

En endaste sak har jag klarat av att genomföra av allt jag hade tänkt mig och det är att inte röka mer sedan cigaretterna till nyår tagit slut. Inte så väldigt svårt eftersom jag är van att feströka och låta bli däremellan. Hur det egentligen kommer att gå visar sig senare (t ex v. 5 och helgen 19-20 feb) men min ambition och vilja är att det inte blir något mer blossande och viljan brukar räcka långt.

På måndag ska jag i alla fall till en sjukgymnast och då hoppas jag bli inspirerad till att komma igång med allt möjligt som får mig att må bra. Jag har faktiskt skött min träning som jag utarbetat själv ganska bra under helgerna men det är alltid kul att få något nytt på schemat.

Nu ska jag banne mig gå och slänga resten av pepparkakshuset i komposten.

4 svar

  1. Äsch, att sluta feströka är väl inga problem. Du är väl inte svagare än din son 😉

    Och när vi ändå är på det ämnet kanske jag ska erkänna att jag och minna feströkte på nyårsafton. Men det var första gången. Och sen dess har det gått precis lika bra utan som det har gjort hela hösten 🙂

    7 januari, 2011 kl. 5:47 e m

    • Jag ska minsann vara lika duktig som ni är.

      7 januari, 2011 kl. 6:57 e m

  2. Junie

    Hahaha jag kan tänka mig att det där pepparkakshuset inte ens är särskilt gott. Men när man tröstäter spelar väl smaken oftast inte så stor roll… borde jag om någon veta^^

    7 januari, 2011 kl. 5:50 e m

    • Det var faktiskt väldigt gott och många barndomsminnen sköljde över mig medan jag smaskade.

      7 januari, 2011 kl. 6:56 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s