Min blogg om allt och inget

Arkiv för augusti, 2010

Höst?

Nu känns det som om hösten är här men det kanske bara blir för några dagar. Jag hoppas det för jag känner mig inte riktigt färdig med sommaren ännu. Det kan gärna få komma några varma och sköna dagar snart så att jag kan avsluta mina uteprojekt utan att förfrysa. Jag har lite målningsarbete kvar och eftersom jag inte klarar att göra så mycket på en gång tar det lite tid. Sakta men säkert är mitt livsmotto. Nej förresten, det är det inte men i vissa fall stämmer det bra. Förutom målning finns det lite trädgårdsarbete att göra och jag vill gärna att solstrålarna ska nå ner till mig och värma mina fingrar när jag gräver i jorden.

När dessa saker är klara har jag faktiskt inget emot att hösten kommer. Jag älskar alla färger som helt plötsligt invaderar naturen, lukten av ren, klar och lite frostig luft och att få ta på mig varma kläder och gå min morgonpromenad i ett frostvitt Optand.  Visst är vi lyckligt lottade som bor i Sverige och får uppleva alla olika årstider? Jag som gillar alla fyra tycker att det är härligt att få längta efter de kommande årstiderna och veta att den som just försvunnit så småningom kommer tillbaka igen. Just nu myser jag när jag får tända lite smålampor eller några ljus när det mörknar ute men om ett halvår hyllar jag ljuset igen.

Annonser

Bodéns flyttexpress

Undrar hur många gånger man ska hjälpa sina barn att flytta innan de hamnat rätt. Vi håller på att flytta Junie och alla hennes saker för 3:e gången och då räknar jag inte med alla småflyttar till och från Frösön för dit hade hon åtminstone inte med sig några möbler. Nu är det ju tur att det finns något man kan hjälpa sina studerande barn med och det är alltid roligt att få träffas. Dessutom får vi ju faktiskt se lite nya städer. I morse packade vi ur allt ur studentlägenheten här i Uppsala och i eftermiddag åker vi till Örebro för att bära in allt i nya lägenheten.

Om man ska vara noga så är ju Örebro inte någon ny stad för mig eftersom jag har bott där i 1 1/2 år men jag var så liten så från den tiden finns det nästan inga minnen alls. Jag har hälsat på släktingar där och varit på kurs i tullhantering under några dagar. Även några begravningar har fått mig att åka dit men det är mest ”svampen” jag tänker på när vi pratar om Örebro. Vi kanske får lära känna den staden lite bättre när vi kommer och hälsar på Junie någon gång, eller kanske när vi ska flytta henne igen för hon får bara bo högst 6 månader i sin nya lägenhet.

Jag hoppas och tror att allt kommer att bli väldigt bra för henne. Hon ska ju gå sitt drömprogram och dessutom är det alltid kul att upptäcka nya ställen.

Nu väntar vi bara på att hon ska bli klar med allt hon har kvar att göra och att Magnus, som är till stor hjälp med flytten, ska komma tillbaka från sitt registreringsmöte inför sin kursstart. Sedan bär det av mot nya spännande mål.


bordsskick och klasstillhörighet

Jag fick för ett tag sedan höra att fint bordsskick till viss del nog beror på klasstillhörighet. Det kanske stämmer lite grann att om man är van vid att gå på många flotta middagsbjudningar så får man också mer insikt i hur man ska hantera alla situationer vid matbordet. Jag började fundera över hur det är och har varit i min släkt och kom fram till att det stämmer i alla fall inte alltid.

Min morfar var skomakare och han och mormor drev ett pensionat tillsammans. Där fick min mamma hjälpa till väldigt mycket som ung och de lärde henne allt om hur man serverar och dukar på ”rätt” sätt men även etikettsregler vid bordet. Det blev till en vana hos henne som hon sedan förde vidare till oss barn. Min pappa hade inte den kunskapen med sig hemifrån men han tog för vana att alltid titta hur mamma betedde sig i middagssällskap och lärde sig den vägen. Båda mina föräldrar var akademiker men sitt bordsskick hade de med sig sedan tidigare. Jag har inte studerat på högre nivå än gymnasienivå men har försökt föra vidare en del etikettsregler till mina barn. Inte för att de alltid ska tänka på det när de äter hemma men för att det aldrig skadar att kunna och att det kan vara bra att veta i vilken ordning man använder olika glas och bestick och att man inte börjar äta sin mat innan värdinnan fått mat (i mindre sällskap). Känner man att man behärskar de enkla reglerna slipper man pinsamma situationer och kan i lugn och ro njuta av mat och dryck.

När vi äter middag med andra personer som inte heller är akademiker märker jag att just de här sakerna verkar vara allmänt kända och det är mer ovanligt att någon inte vet hur man gör.

Hur det blir med mina barn i framtiden vet jag inte men de har i alla fall med sig kunskapen om lite etikettsregler. Två av dem studerar på universitet och en av dem tycker just nu att bordsskick är det mest onödiga som finns och som färdig akademiker tror jag inte han ändrar sig.

Kontentan av detta är att bordsskick och klasstillhörighet inte behöver höra ihop. Hur tänker man egentligen om klasstillhörighet när varannan generation blir akademiker och varannan inte? Vi och våra barn kommer förmodligen att tillhöra olika klasser men det har aldrig bekymrat mig förut när det gäller mina föräldrar och jag tror inte det kommer att påverka oss och relationen till våra barn i framtiden. Jag är stolt över dem som människor oavsett vad de har för ekonomi, utbildning och arbete och jag tror att känslorna är ömsesidiga.


Hallå världen! här är jag.

Jag har funderat på att avsluta bloggen eftersom jag är så tråkig och inte tar mig tid att skriva någon gång. Nåja, det är inte bara tiden som tryter. Fantasin har också varit vilande den senaste tiden. Hur som helst beslöt jag mig för att även om det inte blir så mycket skrivet så är det ganska kul att spara bloggen för att kunna gå tillbaka och minnas. Nu kom det dessutom ett tillfälle att sitta här och försöka få ihop ett inlägg eftersom min stackars man kom hem efter att ha varit borta i en vecka och i stort sett jobbat dygnet runt. Jag fick faktiskt en kram innan han stapplade in i duschen och sedan vidare till sängen för att sova några timmar. Som den snälla person jag kan vara ibland stängde jag in mig i köket och försöker vara så tyst som möjligt. Att blogga låter inte så mycket så därför sitter jag nu här.

Frågan är bara vilket ämne jag ska ägna det här inlägget åt. Politik är ju aktuellt men om jag berättar om mina tankar där kanske jag retar upp någon eller hamnar i en diskussion om något och det är inte meningen med den här bloggen. Sådant kan jag ägna mig åt när jag har ögonkontakt med den jag ska diskutera med. Att berätta om vad jag gjort i sommar är inte så intressant eftersom de flesta som läser min blogg redan vet allt och skulle någon ny titta in struntar den personen nog i mina sommarminnen. Återstår alltså att skriva om någon fundering eller någon händelse i världen. Där finns det mycket att välja bland men inget som jag känner mig så inspirerad av att jag vill fylla inlägget med det. Elände får nog de flesta tillräckligt av ändå.

Nu blev det ju faktiskt några rader utan att jag skrev om egentligen någonting. Jag får återkomma när jag tycker att jag har något att säga eller bara vill skriva av mig lite. Tack till de som orkade läsa igenom det här.


Oinspirerad men skriver ändå.

Jag känner att jag måste titta till min blogg lite efter en lång tids stiltje. Jag har varken haft ork, tid eller lust på ett tag att skriva och då är det nog lika bra att låta bli. Jag har haft ganska fullt upp med huset fullt av barn, deras  respektive och en och annan syster på besök. Jätteroligt hela tiden och speciellt kul är det att alla i familjen kan samlas samtidigt. Det är inte så ofta det händer nu för tiden.

Ungdomarna har roat sig på diverse sätt med kompisar och yranbesök men det allra häftigaste var i alla fall att få vara med när Junie äntligen fick göra sitt fallskärmshopp. Hela hon sken av lycka både före hoppet och efter och det lär nog bli fler hopp för henne så småningom.

Själv är jag ganska nöjd med att ha lyckats hitta en tjej som gärna ställer upp som hundvakt åt våra två sötnosar när vi vill åka iväg utan dem någon gång. Kenneth har redan börjat titta efter någon resa till varmare breddgrader lite senare i höst. Vi planerar att ta med vår yngsta dotter och ha lite mystid med henne. Hon vill väldigt gärna följa med men jag tror det blir svårt att vara borta från pojkvännen en hel vecka. Vi får väl försöka distrahera henne med lite annat roligt.

Lite senare i dag får vi fler gäster (tur att vi har så gott om extrasängar). Min svärmor och svägerska kommer hit några dagar och jag hoppas att vi kan få lite sommarväder så att vi kan vara ute mycket. Gärna lite badtemperatur också för det har varit dåligt med det hittills i år. Egentligen spelar det inte så stor roll för vi brukar ha trevligt tillsammans i alla fall men det skulle ju vara en liten bonus.