Min blogg om allt och inget

Arkiv för juli, 2010

Roligt och tråkigt på samma dag

Nu är de äntligen här. Alla mina barn, några respektive och min lillasyster. Jag får nästan en klump i magen av glädje när jag har alla samlade på en gång. Naturligtvis blev det skitväder men vad gör det när man kan sitta inne och spela spel eller när svärsonen tar fram gitarren och det spelas och sjungs lite. Min storasyster med son och sonens kompis var här på en snabbvisit över dagen i förrgår och det var också jättekul. Synd bara att de inte kunde komma samtidigt som alla andra. Då kunde vi haft riktig släktträff.

En lite mindre rolig sak är att det har droppat vatten från en trasig värmekabel i ett rör under diskbänken. Troligtvis har det droppat i en vecka innan jag upptäckte det. Som tur är känner vi en rörmokare som kom och fixade till det provisoriskt och sedan var det bara att ta hjälp av Sara och Christoffer och riva upp golvet i köket. Det var väldigt blött på golvskivorna under och när alla gäster kom låg det handdukar över hela golvet för att försöka suga upp så mycket vatten som möjligt. Förhoppningsvis ska det räcka med att de får torka och sedan kan vi lägga in nytt golv. Tråkigt men sånt man får räkna med som husägare.

Annonser

På krigsstigen

I dag har jag haft krig mot alla flugor som känner att de måste komma in och surra i vårt hus.  Alla sorter, små ettriga,  stora äckliga spyflugor, vanliga husflugor och några andra konstiga sorter.  De verkar trivas bäst i vårt uterum (som faktiskt inte är ett uterum längre utan ett vanligt isolerat rum). Där flyger de omkring och skitar ner alla fönster och irriterar alla som kommer dit.

Vi har köpt en elektrisk insektsdödare som ser ut som ett litet tennisracket men den bara bedövar flugorna, om man ens lyckas träffa dem. Innan man hinner plocka upp dem är de igång och surrar igen. Jag föredrar nog den gamla vanliga flugsmällaren. Ett annat effektivt sätt är att låta den elektriska myggdödaren, som man stoppar tabletter i, sitta i kontakten hela natten och stänga dörren. Då är det bara att gå dit och dammsuga upp alla lik dagen därpå.

Jag försöker trösta mig med att det finns de som har det mycket värre med diverse insekter och kryp i stora mängder. Det hjälper en stund men sedan blir jag lika irriterad igen.

Nu sitter det en framför mig igen så nu måste jag gå och begå mord igen.


Slut på avundsjuka

Det är lustigt hur önskemål om väder kan ändras på några veckor. I början av sommaren satt vi här uppe och var avundsjuka på det fina sommarvädret söderut. Efter semestern, då vi verkligen njöt av värmen även om det var lite jobbigt ibland, kom vi hem till ett varierande klimat med sol och regn om vartannat. Det har varit lagom varmt när solen skinit och lagom svalkande när det mulnat på. Senaste veckan har vi kännt oss privilegierade här uppe samtidigt som vi har känt medlidande med de som måste uthärda en hetta som aldrig verkar ta slut.

Jag trodde ett tag att jag kanske började vackla i min uppfattning om att Jämtland är det enda stället jag kan tänka mig att bo på men nu har jag återfått min känsla av att höra hemma här.

Kvällsfika på bryggan igår.


Släkten är bäst

Vi måste ha världens bästa släkt på båda våra sidor. Kanske tycker jag så för att det är så sällan vi ses men de senaste dagarna har varit så otroligt roliga, sköna och avslappnande med många trevliga människor som vi tycker om på flera olika orter.

Vi började i Linköping i Lördags hos min lillasyster med familj. Hettan drev oss in i skuggan när vi inte låg på badstranden och när vi blev hungriga serverades det god mat. På kvällarna blev det spel med mycket tokerier och utmaningar som vi skrattade gott åt och en morgon, när jag satt för mig själv ute med min frukost, kom det en igelkott smygande. Jag kan inte förklara varför jag blev så glad av det men det var så rogivande att sitta där och titta på hur den letade sig fram i trädgården och så småningom försvann.

Någon dag senare var det dags att hälsa på min storasyster och hennes familj på Vikbolandet. Härliga personligheter hela bunten. Det blev mycket skämtande och skrattande och väldigt god mat. De försökte locka med oss i en fotbollsmatch men där sa vi stopp. Någon måtta får det vara på vad man orkar med i värmen. Vi satt i skuggan och tittade på dem i stället.

Sista släktstoppet blev i Åkers styckebruk hos Kenneths mamma. Alldeles i närheten bor även hans syster och svåger och två av deras barn bor några hundra meter från dem. Deras tredje dotter var också där och hälsade på så det har blivit många trevliga möten på olika platser på kort tid. Totalt 4 charmiga små gullungar har de hunnit med att skaffa tillsammans och det har varit mycket barnspråk och blyga blickar men också mycket skratt. Alldeles för mycket gott att stoppa i magen har det blivit de här dagarna men det får vi försöka göra något åt senare. Vi tog även en sväng till Taxinge slott som är känt för sina bakverk. Därifrån kändes det som vi rullade och plånboken var betydligt tunnare efteråt.

Nu ska vi så sakteliga ta oss hem mot Jämtland med ett stopp i Uppsala för att lämna av Magnus och för att träffa vår Junie som vi saknat så väldigt mycket under den här turen. Sara kom ju med tåg och mötte oss i Linköping och ska vidare i dag för att träffa kompisar i Lidköping. Junie är den enda som inte varit med på de många släktträffarna och det har känts lite tomt.

Nedan kommer ett litet potpurri av bilder från de senaste dagarna. Om någon undrar varför inte fler är med är det för att jag inte vet om de vill synas på nätet och då är det säkrast att låta bli att lägga ut de bilderna.


Nästan lite för fint väder

Vilken hetta. Nästan lika exotiskt som Kanarieöarna för oss norrlänningar. Det är väldigt skönt och vi njuter av solen och värmen under några timmar varje dag på någon strand. Sedan är det lika skönt att under den absolut varmaste tiden på dagen få sitta i skuggan under eken som står alldeles bredvid vår husvagn här på campingen i Byxelkrok på Öland. Som ni ser ovan tog vi en tripp till Trollskogen i går och visst finns det troll. Bildbevis nedan.

Vi stannade några timmar på stranden där vi grillade korv, badade och njöt.

I den här eken är det nästan obligatoriskt att posera för kameran. Det har vi gjort varje gång vi gått här och om bara eken får stå kvar lär det bli fler gånger. Den börjar emellertid se lite dålig ut och en stor gren framtill hade ramlat av.

Tillbaka i husvagnen var det någon som var väldigt trött och somnade på våra skor med huvudet under fotpallen.

På förmiddagen åkte vi iväg och tittade på raukarna. Jodå, de finns här också – inte bara på Gotland.

Är det kanske en sjöjungfru där borta eller kanske en son.

Senare hittade vi en härlig, lång sandstrand där vi stannade tills Kenneths ömtåliga skinn inte tålde mer. OK, det räckte väl för mig med men jag hade nog gärna stannat en liten stund till.